Tongariro Alpine Crossing

En utav anledningarna jag valde att åka till NZ var för att när jag kikade runt och kollade vad man som turist och kiwi gör på NZ så blev jag kär i Tongariro Crossing, och bestämde mig då för att det SKA jag göra. Och efter en nästan 3 års längtan har jag nu gjort det! Jag blev helt kär i bilderna på Emerald lakes och då bestämde jag mig för att dem ska jag se no matter what! Och igår var dagen! Jag, Joanna, värdmor och hennes kompis åkte upp till Ohakune på fredag förmiddag och checkade in på hotellet. As nice hotell. Och där har vi chillat hela helgen, ätit go’ mat, kollat på film och så. När vi inte gjorde crossingen igår då! Alltså ååh, jag drömde om detta så länge och nu har jag gjort det och vi hade riktigt bra väder iiiih! 😀

Lite info om national parken:

Tongariro Nationalpark är ett världsarv, precis som falugruva. Det är helt läskigt vackert  så det var ju inte så konstigt att Tongariro Nationalpark fick rollen som Mordor i LOTR! (Så igår gjorde jag alltså en 6h hajk i Mordor… 😉 ) I nationalparken ligger vulkanerna Mt. Tongariro, Mt. Ruapehu och Mt. Ngauruhoe (som har rollen som Mount Doom i LOTR).

Om hajken:

The Tongariro Crossing är en 19,4 km hajk uppe bland vulkanerna. Man startar vid Mangatepopo Hut som ligger ca. 1100 m ö.h och avslutar den vid Ketetahi Car Park som ligger ca. 800 m ö.h. MEN. Vi gick bara till Red Crater, ca. 1900 m ö.h, (halvägs in i hajken) sedan vände vi och gick tillbaka. Vi gick alltså hela längden av hajken men inte hela hajken. Och varför undrar ni då? Jo, för att den 21 november (tror jag det var) exploderade Mt. Tongariro och har för tillfället utbrott. Så av säkerhets skäl ska man inte gå längre. Vilket jag och Joanna gjorde ändå eftersom jag vägrade lämna nationalparken utan att ha sett Emerald Lakes, ca. 1800 m ö.h, som låg precis efter Red Crater.

Min dag i Tongariro Nationalpark:

Under dagen/hajken skrev jag en mini dagbok om mina känslor och upplevelser, så vi kan ju börja med det. Jag svär mycket så det blev många svordommar:

• 08:40. Let’s do this people!
• 09:30. Inte så farligt. Än så länge..
• 10:00. WHAT DA F*CK IS THIS MADNESS?!?!?!
• 10:24. Stairecase; Done. How the hell did I do that shit?
• 10:49. I’m in the clouds! WOHOOO
• 11:38. Emerald Lakes. Soooo pretty!!
• 12:00. F**********CK, walking up from Emerlad Lakes.
• 12:30. Lunch time!
• 14:09. Holymoly, fötterna gör så djävulskt ont.
• 14:14. Vartenda. Jävla. Fotsteg.. Pissar även nästan på mig.
• 14:36. Done and done!!!!!!! Yeah. + Huvudvärk

Vid halv åtta  på morgonen blev vi upplockade vid hotellet och började vår väg mot nationalparken som tog typ en timme. Början av hajken var enkel, lite uppför hela tiden men inget mer. Vi gick i en liten dal med Mt. Ngauruhoe till höger tills vi kom fram till Soda Springs. Och man hade ju hört rykten om vad som hände där.. = Trapporna från helvetet. Och jag skämtar fan inte. Det var då det var dags att börja ta oss uppåt. Claire räknade fotstegen på vägen ner och sa att det var ca. 400 st, vilket jag tyckte lät lite. Men stora delar av biten var typ 40 graders lutning + trapporna i 1 km. Alltså jag dog många gånger inombords då.. Men ack vilken känsla när man klarat det! Sedan var det plant i ett tag tills vi började klättra oss uppåt igen och då var vi i molnen! Har alltid velat veta den känslan avv att stå i ett moln! Det var inget speciellt.. Förutom att man inte såg ett skit. Men molnen försvann rätt fort. Uppförsbacken var jobbig men sen kom vi upp South Carter och stannade där och drack lite. Efter det tog jag och Joanna vårt eget initiativ och tog oss upp till Red Crater. Vilket inte var så jobbigt. Men Red Crater var såååååå jävla häftigt. En AS STOR krater som typ lös rött.  Och Där uppe var vi på den högsta punkten. Där uppe fanns också skylten som sa: DAY VISITORS SHOULD NOT GO BEYOND THIS PONIT. Men då kunde vi ju se Emerald lakes så vi kunde ju inte sluta då. Så vi började göra våran väg ner dit, vilket inte alls var fysiskt påfrestande för det var sand och grus så man surfade typ ner hela vägen. Man kunde även börja se rök och ånga komma upp ur marken samt hur det blev varmare pga. vulkanutbrottet. Och nästan framme vid Emerald Lakes kom nästa skylt: Warning. Volcanic Flying Rock Zone Next 700 Meters. DO NOT STOP. Vi ba YOLO (you only live once) haha närå. Men jag kunde ju inte ge upp då. Kom ner! Tog bilder och kikade på de vackra sjöarna njöt av stunden och sedan började vandra upp och tillbaka. Vilket var ett enormt pain in the ass. För man gled typ ner pga. sanden och grejs och vaderna var så döda vid den tiden så det låg på gränsen till kramp konstant. Men jag och Joanna kämpade oss upp! Blev där mötta av värdmor min och sedan åt vi lunch. Efter det tömde vi väskorna på onödigt vatten, som vi visste vi inte skulle dricka för att lätta på tyngden i ryggsäckarna, och började traska ner för igen. Väl framme långt där  nere vid Sodan Springs igen skakade fötterna när man stod still. Vi vilade lite där och gick sedan vidare. Halvvägs tillbaka mellan Soda Springs och Mangatepopo Hut började föttera göra så insanely ont. Varje steg man tog var outhärdligt. Joanna sa då att hon skulle sätta sig och vila fötterna, men jag fortsatte för jag ville bara få resten av biten överstökad och sedan vila dem. Vilket var tur, för jag blev sedan lite kissnödig och efter typ 5 minuter kändes det som jag skulle kissa på mig. Började gå fortare och det blev värre och värre. Sedan kom en skylt som sa; Mangatepopo Hut 25min. Sista biten sprang jag nästan. Haha, shit vad nära det var men jag lyckades! Och gick på dass. Sedan satte jag mig ner och lät smärtan i fötterna tillsammans med den exploderande huvudvärken ta över hela min kropp! Men det var en skön känsla för jag visste vad jag hade gjort och sett. 😀 Sedan kom Joanna och en timme senare värdmor och hennes vän och sedan bussen!

Det var en grym dag som jag kommer minnas länge, och detta är ett måste om ni någonsin kommer till Nya Zeeland!

Alltså jag är ingen mästerfotograf men här kommer bilderna! OK, bilderna suger.. Haha.. MEN; Se och njuuut! 😀

Grandma is here!

Sup peeps? Skrev detta igår men blev arg på datan och slog av misstag av den utan att publicera detta så här kommer det…

Som ni ser på rubriken så är min farmor på NZ mark! YEEAH. Hon och hennes syster Nell var här och umgicks med mig i helgen! Vi åkte till New Plymouth, åt mycket mat, gick på bio och bara umgicks sedan kom vi tillbaka till Palmy. Blogg humöret änt på topp så jag låter bilderna säga mer..

Bootcamp är sluta btw.. Gjorde samma prov som när jag började och förbättrade min tid me… *trumvirrvel* .. 3 HELA jävla minuter! Fattar ni hur mkt det är?! As stolt 😀 Anyway.. Bilder:

I pulled a car..

Alltså min 1 åriga lillebror Sterling är så jävla skön. Han lä vara den grymmaste kille jag känner alltså. Haha. För en månad sedan ungefär lärde han sig att gå och nu går det så jävla fort alltså! Lämnar man honom med blicken i typ två sekunder så är han borta, haha. Ibland blir han så exalterad och går så fort att benen inte hinner med och han faller på ansiktet och börjar skratta. Och man alltid hittar man honom ute i garaget sittandes på gräsklipparen eller i mitt rum. Tidigare i veckan på morgonen precis efter att jag duschat kommer jag in på mitt rum och börjar byta om och sedan ser jag något röra sig och kollar upp och sitter han i soffan vid min dator OCH med hörlurarna på huvudet. Alltså så jävla kul han är, han är besatt av allting som man har på öronen, öronmuffar, hörselkåpor, headset you name it. Senast igår morse när jag stod och borsta tänderna kommer han springandes med mitt headset och den 2 meter långa sladden efter sig haha, och vi ba; How the h*ll did he get those? Hahahaha, killen kan göra vad han vill! Så himla underbar! 😀 Kommer sakna mina lillebrorsor som fan när jag åkt hem..

Imorgon bitti är det sista bootcampet! Sedan är fem veckor av det över, fast om två veckor börjar det en ny igen så jag och värdmor kör på det mä! Igår morse var en helt insane workout. Ööööh, så jävla dryg den var alltså. Ett exempel på vad vi gjorde var; Now you guys are going to drag this car across the parkinglot.” Och där står en av tränarnas fet Toyota Hilux eller vad den nu heter. Det var AS TUNGT. Men det gick och idag har jag världens träningsvärk i rygg och axlar.

Idag blåste jag en as stor bubbla med mitt underbara hubbabubba tuggummi! Fan vad jag älskar hubbabubba tuggummit så himlans gott, synd abra att smaken inte stannar länge.. Gick också på en lång promenad med grannarna och hundisen! Och nu ska jag kolla på My Kitchen Rules!!!!!!! Det är tillbaka! Helt klart bästa matlagningsprogrammet ever, Grodon Ramsay släng dig i väggen! På tal om honom, jag och värdfar var ensamma hemma igår och han ba; Johanna this is how we are going to do this, you will cook tonights dinner and I will stand next to you pretending to be Gordon Ramsay. Haha så kul det va!

Här har ni lite bilder från dagens promenix, tuggummit och lillebrorsan!

 

Weekend in Levin

ÅNGEEEEEEeeeeeeeest. Sådan jävla ångest. Ååh, fan nu är det snart slut. Mitt utbytesår. Fan alltså. Fan fan fan fan. Vill INTE åka hem.  Jag har inte gjort mycket förutom denna helgen då jag var nere i Levin hos Maggan! Från UuuuMÄ! (Umeå). Riktigt trevlans helg. Vi gick på bio, åt mat, skypade, kolla i butiker och hade ångest över att vi åker hem snart… Go’ helg ändå. Åkte ner dit efter skolan i fredags och kom nyss hem. Skypade med min vän Tobias, hennes vän William och hennes mor. Hittade även Daim på Countdown (ICA typ). Jaaaaaaaaaaaaah. Annars är det jävligt bra! 😀 Försöker njuta av sista tidn’ här va!  Och nu har jag några spännande veckor framför mig! Wohoo, men mer än så får ni inte veta!

Jag och Maggan.

Manawatu Wind Farm

Yo folks! Long time no seee. Min blogginspiration änt på topp just nu, men livet leker och solen skiner. Och jag har börjat tycka om skolan lite mera 😀 Chillat runt och sååååååååå. All hjärtans dag på TORSDAG, planerar att köpa kärleken i mitt liv lite choklad. Kommer njuta av den underbara smaken!  I helgen fiskade jag med värdfar, fiske lyckan var jävligt låg. Och vi åkte även upp på Manawatus högsta punkt och kikat ut över hela Manawatu! Manawatu är typ landskapet jag bor i. Uttalas typ; Manuwatu. Åkte även för bi teh wind farm. Vilket är vad det låter som en stor farm med as många vindturbiner, mer exakt 55 st. Rätt coolt faktiskt! Här har ni bildeeeeeer!

P.S. Har även varit i NZ i 7 månader och en dag nu.