Jag kommer böla som en gris

Ibland får jag sådana här verklighets insikt. Jag vet att om 39 DAGAR (jesus kristus nu är det inte långt tid kvar!!!!) så åker jag till NZ, det är liksom ja okej, OMG vad häftigt det kommer bli. Så tänker väl alla blivande utbytesstudenter. Jag håller på ett sätt på att avsluta mitt nuvarande kapitel för att påbörja ett nytt, det känns verkligen, jag avslutar saker och ting här för att på ett lättare sätt starta nytt där nere. Men som sagt, ibland får jag sådana hära insikter, och då blir det så här i mitt lilla huvud; ….*tystand*…..*fascination*…….*galenskap*……...*tystnad*….. sen slår det mig snart är jag på nz, mitt drömars land och det finns inte ord för det. Det är på ett sätt helt ofattbart, för mig, min dröm går i uppfyllelse. Helt sjukt, för hur ofta händer något sånt? Ja, det kanske är lite svårt för er att förstå.. Och ursäkta mig om det är väldigt mycket prat om drömmar här.. haha! Jag fick också här i tisdag en insikt att (det här låter inte så bra, och helt ärligt inte heller kändes så bra, men den känslan gick över!) jag kommer vara helt jävla ensam på nz! HELT ENSAM. Fast sen slog det mig att det finns något som kallas vänner även där i hobbitarnas land!

I ALLA FALL så kommer jag böla som en jävla gris på Arlanda i sommar. Ja det kommer bli en sjukt tuff stund att säga hejdå till mami och papi och bror.. Jag bävar riktigt mycket för stunden mellan man sagt hejdå och kliver på planet. Då är det nog lite som en dvala, typ som när man sover fast ändå inte, nu kommer det bli lite; jag är hemma fast ändå inte. Nej det blir en tuff stund, så vänligen smsa mig INTE, för då bryter jag väl ihop totalt. HAHA! Nej men sen blir det nice!! 😀

Advertisements

Ett försök med visumhandlingarna..

De änt långt tid kvar! Har börjat kika runt lite bland Borlänges lokaler efter ett ställe att ha avskedsfest på. Och eftersom jag är underårig måste jag ha, som de så fint uttryckte sig i telefonen tidigare, min förmyndare med mig. Jaah, nu sitt jag hä i sänga me NZ boka i handa. Och läst i da litt. Fråga mig inte vad det där skulle föreställa för typ av mål, som sagt jag är inte kung på dalmål…

HUR SOM HAVER. Igår gav jag mig in på ett tappert försök med att fylla i visum handlingarna, jag gav upp lika fort som jag började, nästan i alla fall. Det är en bibel med papper.. Bibel del ett (den största delen) består av själva ansökningen och bibel del två var en as fet guide på hur man skulle fylla i dem! Alla frågor var så invecklade, jag blev så osäker att jag var tvungen att gå och hämta mitt pass för att försäkra mig om vad jag hette. Och done and done; jag heter Hedlund, Eva Johanna.

Nu äre jue så här att en liten fågel viskade i mitt öra att vi är fem svennisar som åker till NZ i juli, och om någon utav er läsare som hittat min blogg på utbytesstudent.se råkar vara EN UTAV OSS SVENSKAR SOM ÅKER MED EXPLORIUS TILL NZ???. Så var så hemskt vänlig att höra av dig, det vore grymt spännande att dela alla knäppa funderingar med dig. En ständig fråga som slår mig är SKA MAN SKAKA HAND ELLER KRAMAS när man träffar sin familj för första gången..? Ja juste, sug på den karamellisen ni!

Sommar får mig att längta lite extra

Vilket underbart väder! Jag älskar sommaren, jag älskar Dalarna och det finns inte ord för hur mycket jag älskar sommaren i Dalarna.  Stolt dalkulla här, önskar även att jag kunde prata lite bredare dalmål och att jag ägde en folkdräkt! Men men. Min underbara sommar country spellista!

Jag är så himla inställd på att när jag kommer till NZ kommer det var soligt, härligt och fint! Men jag måste sluta tro detta. För då är det ju vinter! Det känns lite trist att missa halva svenska sommaren, MEN jag kan ju reta er när ni i vinter har det svin kallt och jag har sommar och sol! 😉 Haha. Bra väder får mig dessutom att längta lite mera. 6 ½ vecka kvar, det känns som aaasss länge men ändå aaasss kort.. I 2 ½ år har jag väntat på detta, så på så vis är det ju kort tid kvar. Jag är dessutom schviin trött på skolan, tre veckor kvar där med min fina klass.. Ja tiden kommer väl att rusa iväg. Men jag njuter av de sista dagarna!

Under detta läsår har jag följt en tjejs blogg, som varit på NZ med samma organisation som jag kommer åka med. Idag läste jag hennes sista inlägg från NZ. För om jag gissar rätt så är hon på väg hem nu. Jag själv bävar redan lite nu efter den stunden när man måste säga hejdå till NZ.. Men på den fronten kör vi lite; den dagen den sorgen!

Och Fanny, om du skulle läsa detta. Så vill jag bara tacka dig än en gång för att du bloggat. Du och din blogg har gett mig så mycket inspiration och hjälpt mig i stunder då jag verkligen undrat om jag gör rätt i att åka iväg. Tack som fan.

Jag kommer komma hem.

Så fint väder! Helt underbart.. Den här (lång) helgen har jag varit i Umeå, på min första stämma med Centerpartiets Ungdomsförbund (cuf). Oj oj vad roligt jag hade, ledsen kära scout kompanjoner.. Men det här var i klass med WSJ (fast WSJ var ändå lite bättre), och nu var vi 39 800 personer färre. Tiden räknas ner, sommaren är på väg och snart sitter jag på flyget. Jag längtar jätte mycket men jag kommer inte kunna sluta säga detta; Jag kommer sakna sverige, ni mina kompisar, scouterna, cuf, Dalarna, allt <3. Just nu känns det lite sorgligt, sen får vi ju se hur länge den känslan varar där nere.. Hihi 😉 Men för er, t.ex. kära Emma Forsgren och Sanna LéFaucheur som verkar tro att jag ska vara borta i tio år, gifta mig och skaffa barn på NZ, så kommer ni inte glömmas även om vi kanske inte hörs mer än någon gång i månaden. Och JAG KOMMER HEM. Jag har liksom inget val, jag måste komma hem och avsluta gymnasiet!

Puss på er mina fina vänner!

Mina kära svenne vänner!

Jag har alltid fina stunder med mina vänner, det vet jag. Men nu på senare dar, eller exakt sen i fredags, så har jag börjat känna mig lite ledsen. Om lite mer än en månad bor jag inte i Sverige längre! Det är helt galet. Ni vet, jag längtar det gör jag. Men mina fina vänner! Jag kommer sakna er så oerhört mycket.. Saknaden går nog över när jag väl hoppat på flyget men återvänder nog efter någon månad in i äventyret, men som Explorius alltid säger; Håll dig sysselsatt, äta och sov! Det ska tydligen vara den bästa medicinen.  Jag kommer såklart också sakna min kära familj, men nu handlar det om er. Ni har ju en annan och lite annorlunda plats i mitt hjärta. Jag vet att ni kommer finnas kvar när jag kommer hem, men tio månader är så länge att jag just nu inte förstår hur länge det är. Just nu tar jag vara på min tid så gott jag kan, tror jag!! Ni kommer få höra detta igen men säger det ändå;

Jag kommer sakna er!!

Förväntningar

Mötet igår var bra, tror jag.. Haha. Det är jätte svårt att säga, eftersom de mest inriktade sig på de “dåliga sakerna”. Alltså på vad man ska göra vid hemlängtan osv.osv.  Och det blir ju svårt att säga hur det var när det var så mötet var uppbyggt. Innan mötet hade jag, säkert som många andra utbytesstudenter, skaffat mig en liten egen “värld” av mina förväntningar och hur saker och ting kommer vara. På både gott och ond finns nu denna värld inte längre kvar, nu efter mötet har jag inte en aning om vad jag ska förvänta mig och allt. Verkligen no clue. Det är som på WoW kartan, man kan bara se karta på de ställen man varit, men aldrig på det utanför och det som komma skall.

Det är på ett sätt skönt att förväntningarna inte längre finns kvar, för då kommer ingen besvikelse uppstå om något är annorlunda från vad jag trott. Men i förväntningarna fanns också en trygghet, att man hade en känsla av; “det kommer bli grymt!

Jag har ingen koll alls på vad jag känner känslomässigt just nu.. Men det kommer väl! Om inte annat så rullar det väl in när jag fått placering (iiiiiiih längtar) eller när jag satt mig på flyget eller när jag tagit mitt första kliv på den nyzeeländska marken! Allt löser sig! 😀

 

2 månader och avresemöte

Idag är det exakt två månader kvar tills jag hoppar på flyget mot NZ. Om några timmar är det också dags för avresemöte. Det ska bli spännande faktiskt, hoppas att jag träffar någon mer som åker i sommar, till NZ då inte USA..

Ja två månader.. det är inte långt kvar nu alltså. 36 dagar kvar med min fina klass också, ska jag vara ärlig så börjar det bli pirrigt! Jag har ju väntat på detta i över två år, och snart är dagen här!! Galet.

Nervositet

Med inte långt tid kvar fixade jag passet idag. Ute i god tid som vanligt! Det blev en enorm förbättring på pass fotot, på det förra ser jag pluttignuttig ut och jag har dessutom långt hår.. Idag blev det bättre, men med en slightly hint av uteliggare, men de släpper nog in mig i landet ändå.

Men alltså jag måste säga, det är en känsla jag aldrig haft tidigare men som den senaste veckan börjat smyga sig på.. Nervositet. Ja se där! Nu blev jag nervös igen. Det är ingen dåligt nervositet, tvärtom! Det känns bra.

På onsdag bär det av mot ESTOCKHOLMO! Igen.. Det så kallade Avresemötet! Pappa ska dessutom på möte innan så jag har några timmar att döda.. Det blir spännande detta! Faktiskt bli lite kul. Se vilka Do’s and Don’t’s de har och allt annat. Det ska också bli kul att träffa personerna på Explorius.

Nya Zeeland ♥

Ibland är det svårt att greppa tanken. I sommar flyttar jag, till bokstavligt talat ANDRA SIDAN JORDEN. Till mitt dröm land, ett land så sjukt långt bort att jag kommer kliva mitt första fotsteg där 2 datum efter att jag lämnat mitt dåvarande hemland, Sverige. Det är mycket blandade känslor. Ibland är jag ledsen och funderar på om jag verkligen gör rätt sak. Men som alltid vet jag, att den perioden går över. Tills jag känner euforisk glädje eller som jag känner nu; “Jaao, det blir gött det här.” Och till mina kära päron, om de läser detta. Nej jag mår inte dåligt och nej jag har inte ångrat mig, men man kan inte vara glad jämt! Sanningen är att jag längtar.. så %#=%)%!½”! mycket. Det ska bli så jävla häftigt, läskigt, grymt och helt underbart. Och igår, för första gången sedan jag blev antagen i september, insåg jag;

Jag kommer sakna er, mina nära och kära, så oerhört mycket.

Det finns en låt som får mig och längta jätte mycket, den är så mysig! Och gissa vilken film den är ifrån passande nog! Sagan om ringen. I love, jag ska leva pure Sagan om ringen style där nere! 😉 Så för er som faktiskt vågar bryta normen och lyssna på något annat än untz untz här har ni den; Concerning Hobbits