Framme i Nya Zeeland

Hallå Sverigeeee! Hoppas allt är bra där på andra sidan jorden. Här är det bra, kulturchocken har dock börjat kännas av.. Ni får ursäkta att ni inte hört av mig på ett tag men jag har varit i Pahiatua på Soft Landing Camp och där fanns inget som helst internet. Kommer berätta lite längre ner i inlägget vad vi sysslade med då med tillhörande bildspel, vanligt uppladdade bilder, när jag hoppar bungy finns även med.. 😉 I alla fall, idag kom jag och min norska värdsyster Maria till vår värdfamilj och efter några timmar så säger min magkänsla att jag kommer trivas bra som fan här! De är jätte snälla, super roliga och helt enkelt skit fina. Det är alltså mamma Liz, pappa Frans och nu med oss två fyra döttrar sedan har dem också en hund och två katter. Min nya hemstad är himla gullig och vintern här är som Svensk september höst, ganska mysigt faktiskt.


The Journey

Till er blivande utbytesstudenter som har, precis lika mycket som jag bävat inför hejdå pussandet på Arlanda, så ska ni veta. Det är inte speciellt jobbigt! Grejen är den att man förstår inte att man ska vara borta i 10 månader och än har inte jag och många andra jag träffat senaste veckan fattat det. Men några tårar blev det ju. Vi var i alla fall 3 svenska tjejer som åkte från Arlanda och sen vår ledare Camilla, vi hade det riktigt roligt på Arlanda innanför gaten, pratade om känslor och förväntningar, gjorde fisk spa på fötterna, såg kändisar osv. Sena började den långa resan.. Från min hemdörr till Pahiatua var jag på resande fot i 37h. Konstaterande av det: FY FAN. Resan till London var ju inte speciellt jobbigt, väl framme där mötte vi sedan upp Norge, Finland och Danmark. Efter några timmar hoppade vi på det 10h långa flyget till Hong Kong, det var en jobbig resa.. Jag kunde inte sova och satt bara konstant obekvämt.. Sedan blev det en mellan landing på 2h i Hong Kong som bestod av att Sverige och Finland satt utanför Starbucks och missbrukade flygplatsens gratis WiFi. Nästa 11h flyg till Auckland gick dock ganska fort, då kunde jag sova, maten var god och jag kollade på Toy Story 3! Sedan väntade vi i ca. 3h där på nästa flyg till Palmertson North. En väldigt snabb flygning och då jag också såg Mount Ngauruhoe eller mera känt som Mount Doom i LOTR. 😉

Bilder från; Arlanda, Heathrow, resa till Hong Kong, Auckland samt till Palmerston North och bussresa till Pahiatua.

This slideshow requires JavaScript.

Soft Landing Camp

Alla Skandinaver och sedan massor med sjukligt högljudda Japaner åkte tillsammans med vår NZ utbytesorganisation på ett såkallat Soft Landing Camp in Pahiatua. Det var helt okej. Här nere värmer man inte upp sina hus så det är betydligt kallare inomhus här jämfört med Sverige och vi borde på en stor gård i Pahiatua så allt var super kallt. Och om jag fick välja hade jag helt ärligt hellre åkt direkt till min värdfamilj, men det var ju bara att gilla läget och göra det bästa av det hela. Det var kul att lära känna alla andra utbytes studenter. På lägret så fick vi kolla på världens sötaste fågel, the Kiwi! Såååå himla söt! Fick dock inte några bra bilder eftrsom de sover i mörker på dagarna.. Sedan vi vi se feeding of the Eels och feeding of the Kaka (en fågel). Sedan åkte vi upp i bergen till ett stället som heter Gravity Canyon som har The Flying Fox, Giant Swing och såklart Bungy Jump. Jag och Magga hade bestämt att vi skulle åka flying fox så vi gjorde det och Maria följde även med. Höjdrädd som jag är var jag skit rädd men det var hur kul som helst!! SÅ ROLIGT. Nedan finns en video från när vi åker. Jag ville även göra Giant Swing men när jag stod i kassa och skulle betala för att få göra den ångrade jag mig och gjorde världens impuls grej… BETALADE FÖR BUNGY. Fattar ni, jag betalade frivilligt för att hoppa bungy jump..?! $100 (600kr) Och eftersom priset så kunde jag ju inte dra mig ur för det var no refunds! Sen stod jag där på en bro 80m upp i luften och grät. HAHAHA! Jag är så djävulskt rädd för höjder så där stod jag rädd som satan och grät! Haha, de som jobbade där måste ju tyckt jag var dum i huvudet som gör det! I alla fall har de ett motto som lyder; If you can’t jump, PUSH YOURSELF.  Sen när det var min tur så gick en tjej igenom några säkerhets saker och sa; You’re so scared right now so you gotta hold on to your shoulders and then you bend your knees, lean forward, look up and then I’ll give you a little push. Så jag klev ut kollade ner i dalen, grät böjde knäna utan att tveka och kollade upp och så puttade hon mig. Jag tvekade inte en enda gång, jag är så stolt över mig själv. KAN NI FATTA ATT JAG HOPPADE BUNGY JUMP?!?!?!?!?!?!? Jag har bildbevis för dem som inte tror mig.. 😉 I alla fall, det är det värsta jag någonsin gjort och jag kommer aldrig göra om det, haha, men nu är det gjort!!!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s